Jag har fått en del frågor om skolan Niro går på så jag tänkte försöka förenkla hur skolsystemet ser ut. Jag är ingen expert (alls!) och jag reserverar mig för eventuella fel. Rätta mig ni som kan! 

Ibland önskar man att en manual följde med för varje barn som föddes. Så man hade vetat vart man ska vända sig, vilka saker man ska ansöka om, vilka köer man ska ställa dig i och så vidare. 

Att sedan dessutom få ett barn med speciella behov försvårar det ännu mer. Förutom habilitering, neurologer, speciella tandläkarkliniker, ortopeder, specialpedagoger och liknande, behöver man även ha lite koll på vilken skolform barnet omfattas av när hen närmar sig skolåldern. 

Det finns den "vanliga" skolan med ett läroplan som barnen behöver följa. I skolan kan även barn med diagnos gå. Ibland behöver dessa barn (och även vissa barn utan diagnos) lite extra hjälp och anpassning. Detta ska skolan erbjuda. Det kallas för "anpassad skolgång" eller "särskild stöd". 

Skolverket skriver: "Extra anpassningar och särskilt stöd ska skolan ge de elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven. Skolan ska ge de anpassningar och det stöd som krävs, så långt det är möjligt, för att eleven ska uppnå kunskapskraven"

Det är barnets lärare som ska ta beslut om extra anpassningar. Exempel på extra anpassningar kan vara bland annat följande:

• hjälp att förstå texter
• att undervisningen förklaras på annat sätt så barnet förstår
• extra tydliga instruktioner
• digital teknik med specifika appar
• extra utrustning

Om inte extra anpassningar tillgodoser barnets behov är det rektorns ansvar att utreda barnets behov. Då kan skolan behöva erbjuda Särskild stöd. Det brukar vara mer omfattande och pågå under en längre tid. Vid särskild stöd behöver rektorn utarbeta och besluta ett åtgärdsprogram. 

Exempel på särskild stöd kan bland annat vara följande: 

• att barnet placeras i en särskild grupp
• enskild undervisning
• Anpassad studiegång, t.ex ändrade skoltider/lektionstider

Grundsärskola

Grundsärskolan är en skolform som är anpassad för dem barn som inte klarar av att uppnå grundskolans kunskapskrav därför att de har en intellektuell funktionsnedsättning tidigare kallad utvecklingsstörning. Skollagens rekommendationer för personer med utvecklingsstörning gäller även dem som har fått "en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom".

Nu till frågan som jag fått många gånger: om barn med diagnosen autism kan gå på grundsärskola? 

För att ett barn med autism eller autismliknande tillstånd ska få gå på grundsärskolan, måste de också ha en utvecklingsmässig eller en bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning!

Enligt ICD definieras intellektuell funktionsnedsättning som IQ under 70, men man tar även med adaptiv funktionsförmåga och sociala färdigheter i beräkningen innan man fastställer diagnosen. 

ICD är en allmänt accepterad standard för klassificering av sjukdomar, utgiven av WHO.  

Så för att uppfylla kriterierna till grundsärskolan behöver alltså barnet utöver en autismdiagnos även ha en intellektuell funktionsnedsättning då grundsärskolan ska ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en utbildning som är anpassad efter varje elevs förutsättningar. 

Om ett barn har IQ under 50 anser man att barnet har en måttlig eller svår intellektuellt funktionsnedsättning. I dem fallen är träningsskolan ett lämpligare alternativ. Träningsskolan är alltså för dem barn som inte klarar av grundsärskolan på grund av mer omfattande utvecklingsstörning. 

Träningsskolan är en inriktning INOM grundsärskolan. Träningsskolan har en annan kursplan än resten av grundsärskolan. Det är mindre fokus på teoretiska ämnen, som exempelvis svenska matte geografi. Istället fokuseras man utbildningen till 5 ämnen:

• kommunikation
• estetisk verksamhet
• motorik
• vardagsaktiviteter
• verklighetsuppfattning. 

Resursskola

Resursskola eller särskild skola tar emot elever som av olika anledningar inte klarar av att studera i ordinarie grundskola. Resursskolor följer samma läroplan som den ordinarie grundskolan. Skillnaden är att resursskolan är lite mer anpassad till barnets behov i form av exempelvis mindre klasser, mer individuell undervisning osv. Resursskolan tar större hänsyn till barnens olikheter och inlärningstakt. 

Det finns resursskolor med fokus på barn med vissa diagnoser, exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ex: adhd, add, språkstörning) eller barn med autismspektrumtillstånd. 

Resursskolor har uppstått i samband med att insikten om att barn med dessa diagnoser inte har en begåvningsnedsättning (IQ-kravet jag nämner längre upp) och därför inte hör till grundsärskolan. Man ska heller inte blanda ihop resursskola med resursklasser som finns på ordinarie grundskolor (dem klasserna är resultatet av anpassad undervisning eller särskild stöd). 

I skollagens första kapitel klargörs att barnets bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning! Men som med alla andra teorier förekommer det fall där teorin inte stämmer överens med verkligheten. Det är tråkigt och frustrerande att som förälder behöva kämpa för att ens barn ska hamna rätt och få den stöd och de anpassningar som behövs för att ens barn ska tillgodoses av den kunskap hen har rätt till. Jag vet att ni är många som kämpar. Även om vägen kan vara krokig så får man fortsätta framåt! ❤️ 

I vårt fall har vi vetat sedan länge att Niro behöver gå i en träningsskola. Vi är så glada och tacksamma över att han fick plats på sin nuvarande skola med tanke på att vi upptäckte allt ovanstående så sent (1 år sedan). Vi ställde honom genast i kö då och erbjöds plats nu inför skolstart. Det var ingen läkare, logoped, kommunanställd eller habilitering som förklarade för oss. Ingen sa att vi behöver leta skolor själva och ställa oss i kö. Ingen förklarade skillnaden mellanngrundsärskola, resursskola, träningsskola osv. Jag gick i några år och oroade mig för hur Niro skulle klara sig i en "särskild klass" på vanlig förskola. Oroade mig för mobbning, utfrysning osv. Allt på grund av okunskap. När jag frågade habilitering om olika skolor nära oss fick jag till svar att "vi får inte rekommendera". Nej, rekommendera inte, men ge mig en jäkla lista eller nåt! 

Man tror att sånt ska falla på plats av dig själv, som med alla andra barn. Men det gör det inte. Vi upptäckte att vi har den här skolan i vår närhet av en slump. Vår grannes barnbarn går på skolan och hon berättade så gott om den. Vi bokade ett möte direkt på skolan och ställde oss i kö samma dag, tur var det!

Det finns inte så många träningsskolor att välja mellan, inga alls i vår egen kommun faktiskt

. Vanliga grundsärskolan var helt uteslutet i vårt fall, så lite panik hade vi längst vägen. 

Men, nu går Niro iaf i förskoleklass på en träningsskola. Skolan är hela vägen upp till gymnasiet så det känns väldigt tryggt! ❤️ 

Jag hoppas jag lyckats bringa lite klarhet i skolformerna och att jag inte fått allt helt om bakfoten.  

Dela gärna inlägget till dem ni tror kan ha nytta av detta.

Kram!