MENY
"Detta är inget nytt. Detta har regimen hållit på med i alla tider som dom har styrt"
Och det är sanningen. Detta är den islamiska regimens alldagliga metoder. Det har inte uppkommit i samband med nuvarande demonstrationer, tvärtom har demonstrationerna uppkommit till följd av denna nationella våldtäkt som regimen utsätter och har utsatt sina invånare för i 43 år.Saker som har skett i landet i mer än 40 år sker nu på öppen ridå för världen att beskådPå Utrikesbyrån fick jag berätta om mitt möte med moralpolisen i Iran. Hur läskigt det var och hur jag frös till is av skräck. Skräcken över deras laglösa makt och förmåga till extrem våld helt utan samvete. Men, sen åkte jag hem, med vissheten om att det pågår i Iran. Att kvinnor i Iran lever så. Och trots att många i Iran utsätts för mycket värre än det som jag fick uppleva, behöver dom fortsätta leva i landet. Dom behöver ta sig ut i samhället och försöka överleva det förtryck som är regimens standard. Dom behöver utsätta sig själva för samma risk till våld om och om igen, dag efter dag. Hur tror ni att ett samhälle - ett helt land - mår psykiskt efter sådan påtryckning och oro. Hur mår man i ett land där man närsomhelst kan kidnappas, våldtas, torteras och mördas i händerna på makthavare som utan något ansvar kan utsätta dig för övergrepp? Inte bra. Och nu när iranierna fått nog. När dom är villiga att riskera sitt liv en sista gång för frihetens skull, är det vårt medmänskliga ansvar att vara deras röster. Det är det minsta vi kan göra. Att dela deras videor, deras mod och skrik. Dela deras blod, deras ärr och sönderskjutna kroppar. Vi måste göra det för att kunna befria 80 miljoner människor från det fängelse dom så oskyldigt befinner sig i. Det är inte mycket begärt.
kvinna liv frihet
0